Aktuellt

Välbefinnande i en digital tidsålder

Välbefinnande i en digital tidsålder

Är vi slavar under våra smartphones eller kan vi använda digitaliseringen för ökat välbefinnande?​

En del människor förknippar digitalisering med stress. Man talar alltmer om digital stress, framförallt i relation till hur vi utvecklar ett beroende av snabba belöningar i form av sociala medier och hur vi aldrig riktigt lyckas stänga av informationsflödet.

Marshmallow-experimentet
Det finns ett känt experiment som genomfördes på Stanford University på 1960- och 1970-talet, allmänt kallat för Marshmallow-experimentet. Det gick till så att barn fick gå in i ett rum, ett och ett. Där erbjöds barnet en marshmallow, och man gav barnen en valmöjlighet: om de väntade med att äta upp sin marshmallow, skulle de få ytterligare en marshmallow när kontrollanten gått ut för att hämta fler. Om de däremot åt upp den innan kontrollanten kom tillbaka, skulle de inte få fler. Kontrollanten gick ut ur rummet, varpå barnet fick vänta. En del barn åt upp sin marshmallow direkt. Andra väntade en stund, höll ut i fem minuter eller så, varpå de gav upp. Ytterligare andra orkade hålla ut ända tills kontrollanten återvände efter cirka en kvart.

Flera år senare gjorde man en uppföljningsstudie på barnen, som nu hade blivit vuxna. Då upptäckte man att de barn som hade orkat vänta i regel hade bättre framgång i livet, inom arbete, ekonomi och hälsa. På alla mätpunkter för livskvalitet fanns det alltså ett samband mellan hur länge man orkade vänta på godisen och hur framgångsrik man är.

Förmågan att offra omedelbara belöningar för en större framtida belöning är direkt kopplad till såväl våra framgångar i livet som vårt välbefinnande. Att stanna upp och reflektera över hur vi använder våra smartphones är därför i högsta grad relevant. Söker vi snabba belöningar eller använder vi den digitala tekniken för att skapa långsiktiga, hållbara framgångar? Digital stress är en verklighet, såvida man talar om konstanta jämförelser med grannens nya kök, lyckade familj och skidresor på Instagram, kort och gott: jakten på digitala marshmallows.

Teknik som tjänar människan, inte tvärtom
Det Nya Arbetslivet handlar dock om något helt annat: det är ett erkännande av det faktum att arbete och privatliv är en helhet, men också ett sätt att använda denna möjlighet till individens fördel – för att frigöra tid och på så sätt minimera stress, inte tvärtom. För att travestera ett känt citat: människan är inte till för tekniken, det är tekniken som är till för människan.

Den tekniska utvecklingen måste med andra ord ackompanjeras av personlig reflektion men också av en kulturell utveckling på arbetsplatsen. Medarbetarnas välbefinnande beror inte i första hand på vilket IT-system vi använder, om vi nyttjar iPhone eller Android och så vidare – det handlar om vilken kultur som präglar själva användandet. Det är givetvis inte så att vi på JSC alltid lyckas med detta, men vi har märkt att det är viktigt att lyfta frågan. Vi behöver föra upp det på agendan, och diskutera dessa viktiga frågor: Hur stor del av arbetet är det okej att genomföra hemifrån? Förväntas man svara på mail sena kvällar? Vilka outtalade regler finns?

I nästa artikel kommer vi att skriva om just kultur: hur ledarskap och kultur är avgörande för om vi kan anamma nya arbetssätt till nytta för alla inblandade, och hur tillit till medarbetaren är nyckeln till att uppfylla företagets potential.

Tips: Tydlighet är A och O. Var tydliga med hur ni på er arbetsplats betraktar frågor om nåbarhet, flexibla arbetstider, distansarbete, och samspelet mellan arbete och privatliv.

Detta är del två i en artikelserie om Det Nya Arbetslivet. Läs övriga artiklar: 
1 av 7: Det Nya Arbetslivet: platsen, människan, tekniken
3 av 7: Tillit & företagskultur: hemliga såsen i Det Nya Arbetslivet
4 av 7: Vad är en attraktiv arbetsgivare för nutidens arbetskraft?
5 av 7: Ökat samarbete är en framgångsfaktor i Det Nya Arbetslivet
6 av 7: Ingen gillar förändringar - eller?

x